milkas

Hej på er allihopa! Jag har ingenting vettigt att dela med mig av. Här är lite bilder från gårdagens äventyr iallafall :) 










Hare gött. Imorn blir det Romme! Ska bli grymt kul !

Jag fattar inte! Varför måste man bilda sig en åsikt om denna dag alls? Varför måste man antingen hata den eller älska den? Jag är singel och är inte alls bekymrad över den dagen. Jag förstår verkligen inte grejen. Det är väl hur mysigt som helst om planerar en dag med ens pojkvän eller liknande, men det är väl ingenting mera med det? Jag känner mig inte alls bitter faktiskt. Jättekonstigt att alla gör det tycker jag!
Jag tycker inte den dagen är speciell alls. Jag vet inte ens vad jag ska göra då, spela match tror jag.

Antingen är jag konstig, eller så ja, är jag konstig.

.... en duktighetsfas är på G! Men det är så mycket som ska spela in om man ska vara på topp.. :

- Sova mycket
- Äta rätt
- Träna
- Plugga
- Festa/ha roligt
- Ha tid för sig själv, att varva ner, ta det lugnt..
- Ha kvalitétstid med vänner
- Umgås med familjen
- Hälsa
- Pengar och jobb..
- Ens egna utseende
- Tid för att träffa nya människor

 Det är helt enkelt bara att välja! För det går inte att prioritera allt.

Ush, tänk om man hade den inställningen varje dag...
Jag har sovit skit inatt. Har legat och varit kissnödig hela natten och det har nog inte varit så, men det känns som att jag vaknat en gång varje halvtimme, hela natten! Fy.

Igår gick jag till skolan, trots att jag inte hade någon lust, när jag ör tio meter från skolan får jag ett sms där det står att vår enda lektion den dagen är inställd. KUL! Jag hade kunnat vara hemma, som egentligen var allt jag ville.

Nu är det skola. Jag är trött och sliten. Det är så synd om mig, buhu.


Två saker innnan jag drar bara;
1. jag har lärt mig att spela du gamla fria nord med Winnerbäck på gitarr!
2. Jag har lärt mig att ladda ner filmer. Har dock lyckats ladda ner två titanic på franska nu, menmen.

Från Blondinbellas blogg;
 
"Man har två val här i livet, antingen väljer man att vara en avundsjuk person som tittar på och blir sur och bitter av andras framgångar eller så väljer man att vara en person som inspireras, hittar styrkan och gör samma sak eller så använder man styrkan och inspirationen till att förverkliga sin egen dröm.
Människor som gläds för andras skull kommer längre i livet, det tror jag stenhårt på"

Så rätt.

Att vara avundsjuk och bitter över sitt egna liv kommer man ingen vart på. Att se andras tur, istället för ens egna kommer man heller ingen vart på. För alla människor har tur ibland, och det går inte att skylla på att man själv har otur. För alla har tur någongång och med någonting och så är det bara. Anledningen till att jag tar upp det här är för att många skyller på att andra har tur. För det första så visst, man kan ha lite tur när man lyckas med något, men det är oftast bara en liten del. Den största orsaken är en själv, och ens egna ansträngningar. Och för det andra så har alla tur ibland som jag skrev ovan, även du. Det bara är så.

Jag säger inte att jag aldrig är avundsjuk, för vem kommer ifrån sånt? Men jag tycker att man ska utnyttja sin frihet att man kan forma sitt liv hur man vill. Det vore en annan sak om man vore ett fattigt barn i Afrika, för har dom något val? Nä.
Och jag kan förstå att folk kan bli avundsjuka på andra som har saker man själv aldrig kommer att få, hur mycket man än skulle anstränga sig. Den sortens avundsjuka är mer förståelig. Men den går fortfarande att jobba bort. Det är vid såna tillfällen man verkligen ska tänka på vad man själv har som andra inte har.
Typ om man har någon människa i ens liv som man verkligen inte kan sluta vara avundsjuk på. Då borde man testa det här.

Ex:
jag har stora lår och hon har smala - men å andra sidan så har jag en mage som jag är nöjd med. Hon är inte så nöjd med hennes.
Jag är allergisk mot nästan allting, hon är inte allergisk mot något - men jag har en jättebra relation med min mamma, som inte hon har

Egentligen ska man ju inte jämföra. Men om man verkligen inte kan sluta vara avundsjuk på någon så borde man vända lite på det och se att ingens liv är helt perfekt. Man borde se saker och ting ur lite andra ögon och försöka inse att det fungerar inte att vara bitter över det man inte har. För det man inte har, kan man alltid få och om man inte kan det så har man alltid något annat man kan glädjas åt!

Jag har inget plugg, ändå är jag stört osugen på skola. Jag har en lektion idag ändå är allt jag känner för är att skolka. Jag har ingen lust att gå till skolan, vill ligga hemma och vara sjuk. Åh det vore drömmen!

Skolan suger.

Tittade på den där filmen, i min egna ensamhet. Jag ville inte att det skulle ta slut, och när den var slut blev jag så ledsen så jag såg den igen.
Nu känner jag inte för att se den igen. Men jag känner dock för att se andra filmer man kan drömma sig bort i, för om det är något jag kan så är det att drömma mig bort. Ändå tittar jag inte så mycket på film.

Jag känner mig väldigt nostalgisk också. Och lite smått deppig. Har suttit nu och tittat på bilder sen högstadiet och det slog mig hur mycket mina relationer till folk förändrats, det är ingenting som jag känner mig ledsen över eller som jag ångrar. Det är mest ett faktum och när jag tittar tillbaka så får jag en intressant känsla. Först blir jag glad, för att alla bilder är så himla glada och jag inser hur roligt jag hade med de människorna jag umgicks med. Jag ser på bilderna att jag mådde bra. Det var liksom en rolig och annorlunda tid, annorlunda var ett bra ord. Allting var så annorlunda och jag har inte tänkt på att det gått från att ha varit min vardag till att ha blivit något annorlunda, jag har inte insett riktigt att det där var då. Jag har inte förstått att saker och ting verkligen har förändrats. Och att dom bilderna är från några kapitel tillbaka i mitt liv. Det är en ny tid nu, en ny tid med nya människor, nya vanor, nya känslor och nya platser. Nytt liv. Jag får aldrig igen det där, och det är lite läskigt att jag inser det här nu. För jag har tidigare inte känt att jag kan säga att det där var då. Bara för att det känts så nära, fastän tiden gått. Men den har gått så fort. Jag upplever att det gått ett år, fast det i själva verket gått tre.

Sen blir jag ledsen, för att jag inte insåg då hur bra allting var och att det inte alltid skulle vara så. Det är inte förens nu som jag inser hur värdefulla mina vänskapsrelationer då var, för då så trodde jag att det aldrig skulle ta slut. Det här var människorna i mitt liv, och det kommer alltid att vara dom tänkte jag. Jag trodde inte förändringar fanns. Och när jag ser det så så kommer jag på mig själv med att tänka samma tanke nu. Det här är människorna i mitt liv och så kommer det alltid vara. Men så kommer det ju inte bli. Fast vad ska förändras ?

Haha, känslan jag får av dessa bilder är obeskrivlig. Jag tror det är nostalgi, stark nostalgi.

Söndag idag mina vänner. Jag och Christel kunde inte komma överens om bio så vi bestämde oss för att vi tar det en annan dag, då det går en bio som båda vill se!

Jag gick istället och hyrde en film som jag hoppas på att bli hopplöst förälskad i. Köpte också lite godis och choklad, så värt det! Dessutom betalade pappa allt.. man borde gå och handla med pappa oftare?

Jag har inte så mycket att göra. Jag har inte för många måsten. Och det är på ett sätt väldigt skönt! Det är skönt att få göra precis som man vill, när man vill. Men ibland behöver man något man måste för att kunna vara självdiciplinerad. Det är enkelt att hamna i en dålig cirkel och bli lat och negativ.

Jag har hur som helst tagit steget att börja söka jobb! Det känns bra, för det är det enda jag kan göra om jag vill ha ett jobb. Jag har insett så jävla mycket angående det här med att förändra sin situation, det är verkligen bara jag som kan göra det. Och det spelar ingen roll hur många gånger jag säger att jag ska göra det, om jag ändå aldrig gör det.
Jag ska gå och lämna lite fler CV-n tänkte jag. Jag ska göra det imorgon till och med! Jag ska försöka ta tag i saker bättre. Jag är inte så dålig på det egentligen, men jag ska fortsätta att ha självdiciplin.

att göra:
1. Söka fler jobb
2. Hämta min löparskor på IP och sedan börja träna igen
3. Göra plugget i tid

............ åh blir så trött på mina listor, för dom ser likadana ut hela tiden och jag känner att jag utstrålar lite att jag aldrig fixar det så jag måste skriva nya. Men det stämmer inte, jag fixar mina listor skitbra faktiskt. Och jag har inte så dålig självdiciplin som jag säger och som folk säkert tror.
Jag är väldigt duktig på att ta tag i saker och förändra saker jag vill förändra. Faktiskt.

Jag kan inte hjälpa att jag har en sådan klyshig filmsmak som jag har. Jag skulle ju vilja ha någon jättekonstig filmsmak och tycka om action eller något liknande. Men jag älskar verkligen romantiska filmer! Jag skulle döda för att se Titanic nu, döda. Ni fattar inte hur sugen jag är på att se den filmen. Den måste väl ändå vara den bästa filmen som gjorts genom tiderna.

Jag älskar att få drömma mig in i filmer, känna så som dom i filmerna känner. Självklart finns det dåligt gjorda romantiska filmer som är så uppenbart klyshiga. Men vissa är så jävla bra bara. Som titanic, den filmen är verkligen stark för kärleken som regissören vill att man ska känna, känns verkligen. Känslan är så äkta! Dirty Dancing är också en sådan film.

mh!

Gud, jag har ovanligt lite plugg! Jag har nog inte haft så lite plugg som jag har nu, någonsin.

Vecka 5
Måndag - Engelska: Skulle haft redovisning (han glömde bort det...)
Tisdag - Naturkunskap: svara på lite frågor
Onsdag -
Torsdag - Rättskunskap: Svara på några frågor
Fredag - Engelska: Inlämning, ett a4

Vecka 6
Måndag -
Tisdag -
Onsdag -
Torsdag -
Fredag -

Vecka 7
Måndag - ROMME MED SKOLAN! WOHO!
Tisdag -
Onsdag -
Torsdag -
Fredag - Bestämt vad vi ska göra på projektarbetet

Vecka 8
Måndag -
Tisdag -
Onsdag -
Torsdag - Rättskunskap: Prov kap. 6
Fredag -

Så eftersom träningarna också är inställda och har varit i några veckor pga den här jävla snön, så har jag faktiskt tid för att ha ett liv om dagarna! Idag åt jag och Linda på kina förexempelvis. Mums!

Inatt har jag dansat nykter till David Bowie, The Beatles (som jag för övrigt ska redovisa om imorgon..), James Brown, Jackson 5, The Foundations och Elvis Costello. 60-70 tals tema och det var en hel del man kunde faktiskt! Kom hem runt halv 4 och hade en riktigt bra kväll! Det var lite jobbigt att vara nykter i början, men man ska kunna släppa loss nykter också, och det gjorde vi verkligen!
Det blir nog många fler kvällar där och alla som vill ska följa med! Det är nämligen en krog... utan vakter! Helt asm. Och rolig musik, sköna människor, rolig anläggning osv.
Helkul var det iallafall!

Idag har det varit fint väder och det utnyttjade jag och Anna genom att ta en promenad! Sedan har jag övningskört och ikväll blir det att plugga till engelska redovisning imorgon. Känner mig inte nervös nu, men jag vet att jag kommer bli det.

Ta hand om er vänner, så ses vi säkert! :)

Seriöst. Titta ut, det här är absolut inte normalt! Sverige har blivit ett onormalt land. Nej men helt allvarligt, jag klarar inte av den här snön och kylan längre. Det är nästan bud på att stanna hemma idag :(

Jag är verkligen inte nöjd med tillvaron just nu. Någonting är fel på mig och jag vet inte vad det är. Tusen tankar i mitt huvud.
Mitt självförtroende suger verkligen.

Vi alla har olika försvarsmekanismer. Har gått igenom dom på psykologin (som för övrigt är ett jätteintressant ämne..) men dom är nog nyttiga att vara medvetna om! :)

Rationalisering: Man förskönar sitt beteende. Egentligen försov man sig men istället för att säga som det var så "förskönar" man sitt beteende genom att säga att klockan aldrig ringde, bussen kom inte, mamma väckte mig inte osv..

Bortträngning: Istället för att göra något åt ett problem så försöker man tänka på det så lite som möjligt, för "då kanske det försvinner.." Så om man inte pratar om det och inte låtsas om det så finns det inte. Ett enkelt sätt för att slippa ta itu med dom riktiga problemen. Man ljuger och lurar sig själv. Bortträngning är en kortvarig lösning på ett problem. Minnet trängs bort men ångesten finns kvar och individen vet således inte varför den känner ångest

Förnekande: Förnekande betyder att man helt enkelt förnekar verkligheten. Man tränger inte bort impulser men man blundar för informationen..

Förskjutning: Då man kanske går runt och är arg eller bara har dåliga känslor inom sig så händer det att man tar ut dessa känslor på andra. Kankse på kompisar, föräldrar och liknande.. Det här kallas förskjutning.

Projektion: Det här kan man använda sig av om man har en dålig egenskap som man egentligen inte vill ha. Så istället för att inse att man faktiskt har den så påstår man att andra människor har den.


Ja, det där var bara några. Men det handlar mycket om att kunna vara ärlig mot sig själv! Och stå för sig själv och sina egna handlingar. Det är skitsvårt men viktigt tror jag :)

När jag kommit på något jag vill förändra i mitt liv så vill jag alltid göra det nu,nu, nu! Ändå om det är något som jag vet tar sin tid. Jag vill inte vänta, för jag är så. Jag kommer ofta helt plötsligt på en dag att nej nu vill jag inte leva såhär längre, nu vill jag göra något annat av mitt liv. Men det tar ju faktiskt ett tag förns man hunnit bryta sina livsvanor som man inte är nöjd med, men jag vill byta tills imorgon, förändra mig nu. Inte ta några veckor på mig. Åh.

Jag känner mig lite smådeppig faktiskt. Är det för att det är snökaos... igen ? Eller är det för att något inte stämmer men som jag inte riktigt vet inte vad? Eller är det för att jag inte har något speciellt att se fram emot? Eller är det helt enkelt för att man ibland bara är lite deppig ? Jag vet inte. Hur som helst så hatar jag att känna något och inte kunna göra något åt det, när jag verkligen är redo för att göra något åt det. Men när man inte vet så är allt man kan göra att sitta och vänta på bättre tider. Typ.

Och för övrigt så hatar jag fördomar. Det är något som jag verkligen älskar med Anna, för hon har inga fördomar. Hon går alltid in med en neutral bild första gången hon träffar en person. Hon har aldrig några förutsatta meningar om personer och hon ser verkligen till så att hon får sig en egen bild. Jag tycker det är så jävla fel och gå runt och "tro" saker om människor som man kanske inte känner eller bara känner lite. Typ få för sig saker om personer fast man i fråga aldrig träffar människan. Det är utifrån sånt här skitsnack uppstår, man påstår sig veta saker om en person som man kanske inte pratat med på flera år.
Tänk om alla människor skulle gå in för att ha en positiv bild av alla i ens omgivning, sluta leta fel på folk. Gå in för att lära känna människor och utifrån det bilda sig en uppfattning.
Jag förstår inte hur vissa männsikor kan må bra av att hela tiden leta fel på andra människor, seriöst.