är jag den enda
Varför framkallar vågen ångest?
"man kan inte bli tillräckligt lycklig om man inte är smal"
Det är svaret. ALLA KROPPSIDEAL!
Grejen är att jag skulle kunna fråga vem som hellst på stan om man inte kan bli lycklig utan att vara smal och personen hade svarat "klart man kan bli lycklig, vikten spelar ingen roll". Men varför. Varför håller vi på såhär då? Varför sänder alla ut dom signalerna då? Typ media. Dom visar lyckliga, smala tjejer med brun hy och vita tänder när dom gör reklam för en kamera. Vad är meningen?
Och klart man kan vara lycklig om man inte är smal eller har "det där utseendet". Självklart kan en överviktig person vara lyckligare än en underviktig person. Men hur många överviktiga/normalviktiga människor har inte ångest över sin vikt? Det är det jag menar. Hur många har inte dåligt självförtroende på grund av det? Det är inte sunt att vara överviktig. Men folk blir nojiga för helt fel saker. Istället för att förbättra sin hälsa väljer dom att förbättra (ska jag kalla det det?) sin vikt?
Och okej, jag kan väl acceptera att överviktiga har lite ångest över sin vikt. Det går nog aldrig att ta bort, men herregud. Jag läser bloggar, tidningar, ser på tv och hör hur normal/underviktiga människor går runt och säger att allt dom önskar är att gå ner i vikt. Då har det blivit lite för överdrivet. Detta orsakar också att överviktiga får ÄNNU sämre självförtroende.
Ta fram dina personligheter istället. Låt folk lära känna ditt unika du. För vem vill ha någon som bara vill ha en för ens kropp? Av egen erfarenhet så vet jag (jag tror du också vet) att de smala personerna som har högst status inte har bäst självkänsla. Nejnej, hela deras liv går ut på att behålla sitt utseende, dom försöker och försöker att få sitt utseendet ännu mera perfekt. Och ju mer dom försöker, desto mindre känner dom att dom duger. Desto mer känner dom att allt dom har är ett utseende, en fasad. Eftersom hela deras utseende är baserat på vad andra tycker. Endast.
Jag vill att alla som läser det här lyssnar på den här. Det är en cover på Lars Winnerbäcks "En söt liten flicka". Lyssna noggrant på texten .) Jag vet inte hur man lägger in youtube klipp här i bloggen så jag länkar istället.
http://www.youtube.com/watch?v=FC-8vmEc6Ic
Take care! You are beautiful .)
Kliande myggbett, nattbad och prästkragar
Pappa har precis gjort så att jag kan se bilder som han tagit under dom senaste 6 åren på min data. Och just nu tittar jag på bilderna från i somras och den sommaren va jävligt bra måste jag säga .)
- Först var jag i Norge hos syster med hennes familj. Det var sjukt varmt och vi badade, grillade och mös asmkt. Verkligen skitbra start på sommaren! Älskar att umgås med den familjen .)
- Efter besöket i Norge drog jag mig ner till Anna i Skåne, vi hade det sjukt bra som förväntat. Var dock lite sjuk, men hon gav mig konstiga tabletter så jag blev frisk. Vi såg på Amanda Jenssen, vi gick promenader och pratade hela nätterna. Verkligen en lyckad resa :D
- Sen åkte jag till husarö på konfirmationsläger i tre veckor, träffa massa massa nya kompisar och hade verkligen skitkul och asbra. Lärde mig jättemycket om både mig själv, livet och andra. (rekomenderar att konfirmera er där, man ångrar sig INTE)
- Efter det åkte jag till nordnorge med Frida och Camilla. Det var också sjukt jävla roligt .) Vi gjorde massa båtturer, fjällturer, vi tältade, sov, garva hela nätterna, badade i isvatten, grillade och levde loppan. cykla gjorder vi en hel del också. och jag och frida gick ut och sprang 2 på natten. Det är minnen det!
- Resten av sommaren spenderade jag hemma. Jag shoppade, badade i sthmls skärgård, umgicks med mor&far, levde livet och laddade inför gymnasiet!
Och har ni tänkt på att man alltid säger "den här sommaren kommer bli den bästa!!". Alltid! Man planerar alltid så att en sommar blir den bästa. Så nu säger jag det igen ändå om förra sommaren känns svår att slå. Nästa sommar kommer att bli den bästa! Ni får se min plan en annan dag för nu är klockan 00.12 och om inte jag sover nu kommer jag inte palla nyår imorn. Då blir det röjj all night long!!
nordnorge 08
Stjärnor på is
Ja, det är vi det .)
En helt underbar dag har jag haft, men nu är jag bokstavligt talat HELT SLUT. Tänk att jag klarade av den här dagen utan att kolappsa (i och med att jag är sjuk), nästan så att jag blir lite småstolt (a).
Hur som hellst, planerna blev inte alls som väntat. Egentligen så skulle vi åka skridskor nedanför mig .o vi skulle promenadåka ända till farsta strand och sen skulle vi fika på vägen .) Men allt slutade på kungsan och vi började inte åka förns klockan 5-6. Men dagen blev lyckad ändå, dock lite hetsig men jag har verkligen haft jättetrevligt hela dagen. Fick umgås lite med Emilie som jag sällan träffar. Anna umgicks jag också med halva dagen ungefär och sen fick jag träffa Camilla en snabbis. Henne har jag inte träffat på flera veckor, hon hade hunnit klippa lugg och grejer! Sen va Totte och Frida med också .)
Allt är lite stressigt och spänt nu innan nyår. Allt ska fixas och alla som känner mig vet hur dålig jag är på att ta det lugnt i stressiga tider ><
Morgondagen går ut på att fastställa mina planer inför nyår och om jag hinner så ska jag vila .) Dagen har verkligen varit hektisk. Det blir nog tidig kväll för mig.. För en gång skull .)
Tack alla för en bra dag!
Kom igen (he) lena!
Nu ska jag dricka upp mitt äckliga thé, lyssna lite på Håkan och sedan ladda inför att åka skridskor imorn med några av mina käraste vänner .)
Rädsla
När jag satt på tunnelbanan hem från Linda idag var det 4 tjejer som satt och pratade om att dom hade gjort bort sig något så fruktansvärt igår. Jag lyssnade bara med ena örat eftersom jag hade lurarna i öronen, så jag hörde inte riktigt vad dom hade gjort som var så innerligt pinsamt. Men dom slängde ur sig kommentarer som "jag ska aldrig mer prata inför honom igen" och "jag ska aldrig mer klä upp mig" osv.
Och då slog det mig. Vad är man rädd för egentligen? Varför är det så farligt att göra bort sig? Jag påstår inte att jag aldrig tycker saker och ting är pinsamt. Men varför tycker man det är pinsamt? näej, jag hittar inget svar! ><
Jag tycker verkligen att folk ska våga göra bort sig mera. Jag menar, vad har man att förlora? Alla är lika rädda. Alla står på samma plats, vi alla är människor. Människor gör misstag, det är mänskligt. För att komma någon vart i livet så måste man våga chansa, en dag kommer det funka! Jag anser att jag är ganska modig, eller jag känner mig ganska modig. Allt handlar bara om att tro på sig själv och det man gör. Om man till exempel ska ta steget att prata med någon. För att lyckas med det måste man först intala sig själv att man är bra, att det man ska säga låter vettigt osv. Men jag vet att så länge man visar självsäkerhet så låter det vettigt och bra. Det är när man står ihopkurat och flackar med blicken som personen man pratar med anser att man är pinsam. Om man nu har kommit så pass långt att man gått fram till personen (Vilket är det största steget) kan man lika gärna fullfölja jobbet med helhjärtat. Bestäm dig för att du är grym vare sig du tycker det eller inte. Du är inte sämre än någon annan. Vi alla är människor .) och kom ihåg att det bara är fega människor som skrattar åt folk som gör bort sig. Personen som vågar göra bort sig är stark.
Jag läste i en tidning en gång också, det var en kille på 20 bast som sa "så länge tjejen visar självsäkerhet så är hon sexig" och jag har faktiskt hört det från andra ställen också. Jag tror på att det är sant! Och just det citatet har hjälpt mig ganska många gånger (inte bara när det gäller killar)
Jag säger bara;
"Fake it til you make it"
En bild säger mer än tusen ord
Jag har verkligen fastnat för den här bilden. Jag älskar bilden för den säger mig så himla mycket och jag känner igen mig jättemycket i den. Det är nog jag som står där .)
Svensk sommar tinar frusna själar och stackars satar som du och jag
som tror och hoppas och tänker att nu så nu är det väl
Äntligen våran tur att träffa nån som behandlar oss väl
kyss mig ömt och brutalt sover sked håller hårt både morgon och kväll
Dom säger dom bästa är tagna men dom ljuger, dom ljuger för vi finns ju kvar
Och om dom bara gav oss chansen
Lasse Lindh - Svenska hjärtan
Fröken svår
Men livet går vidare, bara jag blir frisk tills nyår så är jag nöjd. Egentligen skulle jag träffa Christel idag, vi skulle gå i stan, gå på bio och antagligen äta där också. Jag såg fram emot det, men nejnej.. jag ska ligga hemma och dega. Senare ikväll skulle jag umgås med gamla högstadiekompisar som jag inte träffat sen skolavslutningen också >< Men som sagt. Jag är sjuk .(
Fint väder är det också, jag känner för att gå en lång promenad med en gammal vän runt ett vatten av något slag, ta med mig kaffetermos, pepparkakor (för mig är det fortfarande jul), ta på mig tjocka tajts och en stor halsduk och sedan bara umgås. Det är livet för mig. Eller varför inte gå själv? Ta med ipoden och sen gå och analysera texterna som man annars aldrig hinner analysera, man tänker lättare när man är ute. Eller jag gör det iallafall .) Så länge jag inte fryser. Sen skulle le mot alla tanter som går förbi mig .) Ibland skulle jag stanna och se utöver vattnet, ta lite kaffe, nynna lite till låten som spelas och sedan skulle jag ta mitt pick och pack och gå vidare. Runt vattnet.
Det är sån härligt tempratur ute också, 6 - och det är perfekt. Du vet när det sticker lite sådär lagom i näsan när man andas in och för att inte känslan ska bli obehaglig stoppar man händerna i fickorna och kurar näsan in i halsduken. Helt plötsligt känner man sig så himla tillfreds. Älskar den känslan .)
B som i blogg
Okej. Here we go.
Jag har idag den 28e December 2008 tagit mitt förnuft till fånga och skaffat en blogg!
Men jag ska bara testa att blogga nu ett tag, jag vet inte riktigt om det är jag. Jag har skrivit dagbok sen jag minns inte ens när och det är.. lite annorlunda. Det är lätt att man börjar skriva vad andra vill höra när man bloggar och om det blir så är detta fel för mig .)
Självklart vill jag att folk ska kunna lära sig saker genom att läsa min blogg. Men jag är rädd att jag ska skriva saker som inte är jag, fast vem är jag?
Jag heter Helena men kallas Pelle. Mina tapeter är gula och jag älskar choklad. Jag är en positiv men en väldigt, väldigt, väldigt rastlös människa och jag har en bästa vän som gått igenom allt med mig sen 4-an ungefär, hon heter Frida. Jag har upplevt 16 vintrar och har spelat fotboll 11 st av dom .) Vilket betyder att jag går första året på gymnasiet, för er som inte förstod det (jag hade inte gjort det)
