Jag är alltid i kris, eller genomlycklig



Just nu krisar jag varje dag. Jag undrar varje dag vad meningen med mitt liv är. Vem jag egentligen tror att jag är? Vad jag vill få ut av mitt liv, vem jag vill vara, vilket liv jag vill leva osv. Varje dag krisar jag för att jag går runt och tänker på frågor som dessa.

Jag är inte så kräsen, men jag har levt mitt liv efter mina ideal nu hela våren. Och jag instämmer, jag har nog aldrig varit lyckligare. Men det livet gör mig inte lycklig idag, inte för att det egentligen var ett "dåligt" liv, utan för att det livet helt enkelt var perfekt för mig hela våren- men inte nu. Och man kan inte alltid vara lycklig, men man kan hela tiden eftersträva ett liv som kommer sluta med total lycka. För att sedan kanske byta riktning i livet igen. För det är vad jag tror livet handlar om. Perioder när man lever på olika vis, har olika ideal, olika mål osv. Men tillslut tröttnar man, är nobody ett tag för att sedan igen fyllas med inspiration och motivation för att påbörja nya mål, ideal och sätt att leva på.

Just nu känner jag bara att jag är en riktig nobody, jag lär nog vara det ett tag till. Tills jag krisat klart och fått "aha"-känslan över vem jag vill vara och hur jag vill leva.

Jag känner att mitt rum inte passar mig just nu, mina kläder är inte jag längre, mina vardagssysslor känns som mitt gamla jag, mina framtidsmål känns inte lika färska osv. Jag behöver en ny förebild, för min gamla har jag tröttnat på.

Mycket har hänt. För det händer alltid mycket har jag insett, vare sig man vill det eller inte.


RSS 2.0