milkas

Jag behöver förändras, något i mitt liv måste förändras. Reser till Malta på Onsdag, jag tycker om att jag inte vet om hur resan kommer att bli. Jag tror att jag någon gång i mitt liv kommer göra något otippat, drastiskt och impulsivt. Jag har insett att jag är en person som ständigt behöver förändring, jag är rädd för att fastna i mitt liv, med samma människor, på samma platser, i samma kläder osv. Jag behöver alltid något nytt, jag vill alltid känna något nytt. Inte för att jag har enkelt för att tröttna, utan för att jag typ vet att det finns så mycket och jag vill inte gå miste om något. Jag vill inte att det ska finnas något som jag inte vet, känslor som jag inte känt, personer som jag inte träffat, stilar som jag inte provat, platser jag inte besökt. Så är det bara har jag insett.

Jag har kommit på en grej som är helt sjuk, jag är själv chockad över att jag känner som jag gör. Jag tycker själv att det låter helt sjukt när jag säger det men jag skulle helt seriöst kunna tänka mig att vara med i Big Brother, förstå det! Jag skulle kunna göra det bara för att det är så sjukt. Bara för att få uppleva något som är helt utöver ens vardag. Jag tror faktiskt att man skulle lära sig väldigt mycket om både sig själv och om andra människor. Och jag skulle lätt kunna göra det bara för att sätta lite krydda på min vardag, få vara med om något unikt, få erfarenheter som ingen annan har ens möjlighet att få. Men visst, det kan ge dåligt intryck då man söker arbete till exempel arbete. Fast ändå, det borde väl bero på vad man gjorde sig själv känd för i programmet? Jag skulle också kunna göra det bara för att minska folks förväntningar på mig, folks fördomar och folks tankar om mig. Jag vill inte att någon ska kunna sitta med makten att kunna säga hur jag är, vem jag är och att jag är så och så och aldrig aldrig kunna göra så eller så.

Alltså jag hatar känslan av att folk har förväntningar på mig, förväntningar på att jag ska vara av en viss sort, jag hatar att bli kategoriserad. Jag vill inte tillhöra en grupp, jag vill inte tillhöra en person, jag vill inte att någon ska säga vilken stil jag har, vilken musik jag lyssnar på eller vad som är typiskt mig att göra. Folk som känner mig kan nog uttala sig ganska mycket, men det känns okej för det är ju sanna ord. Men det finns så mycket människor som tror sig känna mig så mycket bättre än vad dom gör, som har en hel del fördomar om mig. För så fungerar världen, men jag ska aldrig tillåta mig att vara någon som någon annan vill se mig. Man ska våga bryta folks förväntningar och göra det som faller en in. Alla förändras, därför kan inte jag säga att jag känner någon i alla lägen- för alla förändras hela tiden.

Tanken slog mig ikväll iallafall, att jag skulle kunna tänka mig att vara med i Big Brother, intressant.

Kom att tänka på en sak. Förstå vad två år är lite? Två år i ens liv är ingenting. Man ska leva i kanske 80 år och två år av 80 år är verkligen absolut ingenting. Och så kom jag att tänka på att de två senaste åren av mitt liv har varit som en evighet, som om jag varit med om allting. Ungefär ALLT i mitt liv är förändrat, ungefär ALLT med mig själv är förändrat, ungefär ALLT har hänt känns det som. Jag har gjort så mycket, förbättrat så många relationer, skaffat mig nya relationer, tagit upp kontakten med gamla vänner, börjat lyssna på annan musik, gjort så stört mycket, mått på alla sätt man kan må- i både långa och korta perioder, varit på så många olika ställen, varit med om så mycket konstiga saker, gjort om i mitt rum, förändrat mitt utseende helt, min klädstil är en helt annan, min relation med min familj är helt annorlunda. Men den största förändringen är absolut den i mig själv, jag tänker på ett helt annat sätt, har en helt annan inställning, helt andra åsikter och värderingar, jag ser på mig själv och andra människor på ett helt annat sätt, jag fokuserar på helt andra saker, jag har kommit till så många insikter, lärt mig så mycket om mig själv och andra människor också för den delen, insett så mycket om vad jag vill och hur jag ska göra för att genomföra det jag vill, jag har lärt mig hur jag själv fungerar och hur jag ska skilja på mina känslor att det är helt sjukt att allt detta bara skett under två fjuttiga år. Två år är helt sanslöst lite, och man hinner med så jävla mycket insåg jag nyss när jag spolade tillbaka bandet lite.

Så sjukt, fruktansvärt, vidrigt, äckligt, stört, jävla trött på att spela spel. Jag ska aldrig mera göra det, det kommer aldrig hända. Jag känner typ att jag växt ifrån det, bara på några dagar i princip. Jag har iallafall insett att jag gjort det på några dagar, växt ifrån det alltså. Det är som om jag liksom helt plötsligt bytt riktning och på bara några sekunder fått en känsla av att "aha! är det såhär jag känner!"

Att spela spel = spela svårfångad 

Det är livsviktigt att ha mycket respekt för sig själv när man börjar träffa en kille, man måste tro på sig själv och tycka att killen man börjar träffa är lyckligt lottad, så högt måste man värdesätta sig själv, killen är lyckligt lottad som får träffa någon som dig! Lika viktigt är det att aldrig bli en översittare, man ska aldrig sträva efter att killen på något sätt ska hamna i underläge. Det är jätteviktigt att se upp till killen och beundra egenskaper till exempel, men det får aldrig hända att man börjar behandla killen som en gud, då har man för lite självrespekt för att kunna umgås med honom. Självrespekt är livsviktigt för det gör att man inte tar varandra förgivet. Man ska aldrig betrakta en kille som en gud, då kommer han tillslut se sig själv som en gud också, och tillslut kommer man bli hans äckliga offer.

Det viktigaste är hur man ser på sig själv i en relation. Så länge man själv går runt och i tankarna har respekt för sig själv och ser sig själv på ett bra sätt jämfört med killen man träffar. Med det menas inte att man ska försöka sätta dit honom och få sig själv att hamna i överläge själv, som ovan nämnt är det lika viktigt att ha respekt för honom också. Ingen maktamp är bra, varken med dig som makthavare eller killen. Man måste respektera killen, se upp till honom, beundra honom, vara stolt över honom. Men det allra viktigaste är ändå att du alltid i ditt huvud ser upp till dig själv lite mera, beundrar dig själv lite mera, är lite mer stolt över dig själv. Detta är allra viktigast i början när man ska inleda något med någon och börjar träffas.

5 stycken absoluta måsten i en bra, hälsosam, fungerande relation:
Balans
Ärlighet
Tillit
Respekt
Tålamod


TACK FÖR MIG

 

Idag har jag blivit fotad, jag har fått se några av bilderna och jag tycker dom blev väldigt fina!

Ska man gå ut ikväll igen eller ska man inte?

Varför jag ska gå ut:

Skojigt folk på en skojig klubb
Jag har en halv flaska vin i kylen
Jag vill testa nya klackarna

Varför jag inte ska gå ut:

Ska vara "fotomodell" imorn , vill ju inte riskera att se sliten och risig ut
Snorkallt ute
Kommer endast kunna spendera på en öl i princip

Tre saker på bra sidan, tre saker på dåliga sidan. Men jag tror jag stannar hemma ändå, mina klackar försvinner inte - det kommer fler chanser och jag tycker fotogrejen ska bli så himla kul imorn och jag vill inte sabba det genom att vara äcklig och risig. Ska dessutom upp tidigt. Så får det bli! Tack bloggen för att du tog mitt beslut.


LOVE

Igår var jag ute, det var flera månader sen jag var det! Jag, anna och natte gjorde i ordning äkta förkröksstämnng hos mig i mitt rum innan med tända ljus, städat, tre flaskor jordgubbsvin, chips, choklad och självklart massa bra musik. Stämningen på topp! Sen åkte jag in till nu! där Linda och diverse befann sig och hade riktigt kul helt enkelt, värt!

Idag har jag köpt nya klackskor som jag är upp över öronen förälskade i, åh åh åh ♥

Imorgon kommer syster på besök och stannar hela veckan och på Onsdag ska jag för första gången sitta barnvakt åt de som jag har fått jobb hos. Känns jättekul och jättebra. Dessutom har vi inte alls något plugg i veckan. Kort sagt så har jag inte så stor anledning att klaga, och det ska jag inte heller göra. Jag ska vara glad för den jag är, för allt jag har och för det liv jag lever, det är vad jag ska göra!

Puss och Kram

IDAG

Vaknade jag av äckelbygget
Kom jag i tid till filosofin
Somnade jag på filosofin
Fick vi pannkakor i skolan
Pluggade jag kriminologi på håltimmen
Gick jag på boll & racket fast jag som vanligt verkligen inte hade någon lust
Fick jag sällskap av Emelie hem

NU
tjockisäter jag kladdkaka
ska jag börja med geografin
ska jag göra te

JAG ÄR SÅ JÄVLA ARG!! Jävla idiot äckel byggarbete nedanför mig som börjar klockan 6-7 att banka med någon stor jävla betong grej i berget som låter sjukt högt "DUNK DUNK DUNK DUNK DUNK", det låter så jävla cp högt och jag får PANIK av helvetes ljudet. Låter som om jag i princip bara kan sträcka ut min arm genom fönstret och ta på idiot maskinen. FYFAN!!!! Och vi fick hem ett brev i förrgår där det stod att det nu närmaste månaderna kanske kommer bli "lite buller", LITE BULLER????? Om jag ska vakna till det här varje morgon kommer jag seriöst få sömnstörningar. Det går inte att sova till det. Dom började igår, och jag har två mornar nu sprungit in till mamma för det där ljudet har gjort att jag legat med uppspärrade ögon. och det börjar liksom KLOCKAN 6, FÖRSTÅ HUR CP TIDIGT DET ÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄÄR??? FAAAAAAAAAAAAAAAAAAAN
Man får seriöst PANIK av ljudet. Jag måste köpa stora hörlurar, men om det här fortsätter i en två veckor kommer jag fan i mig gå ner tid och skälla på dom, så arg är jag.
HELVETE

Ikväll är jag känslosam. Ikväll kommer jag dricka massor av te. Ikväll kommer jag tillåta mig själv att tänka lite deppiga tankar. Ikväll kommer jag lyssna på musik som berör mig.

saknar att känna kärlek, saknar att ha någon att verkligen bry sig om, saknar att vakna upp med någon på morgonen och aldrig vilja gå upp, saknar att sakna någon, saknar att känna att man har mycket framför sig med någon, saknar att behöva oroa sig över att en person ska försvinna, saknar att bygga upp något, saknar att låta någon se mina svaga sidor, saknar att försöka släppa in någon, saknar att se upp till någon, saknar att vilja ligga så nära någon det bara går, saknar att tåflirta medans man äter frukost. Jag är proffs på att se allt fint i kärlek, och jag är en riktig romantiker. Jag älskar allt med kärlek. Jag älskar att få bygga upp något, utveckla en unik relation, få gemensamma vanor. Jag älskar att ha något unikt med någon. 

Det finns ingen i denna värld som inte är sårbar. Men vi alla tar det alltid mer eller mindre personligt, beroende hur bra självkänsla vi har. Kärlek är något fint, som kan göra människor till något så fult.

Det här är kärlek i mitt liv just nu.






Min mamma






Minnen










Att få fota fina bilder












Äkta vänner








Familj


Och annat som håller mig kär just nu är mitt rum, att få dricka te med fantastiska vänner, framtid och drömmar, träning på morgonen, stearinljus, frukost med mamma när jag har sovmorgon, meningslösa skrattanfall, att få somna i vänners armar, lisa ekdahl, att kunna klara saker på egen hand, nya kläder, lediga tatagilivet-dagar och att få se 500 days of summer om och om igen.

Gaaaah lyckorus! Länge sen jag kände lyckorus, men nu har jag lyckorus på hög nivå!

Min senaste kyss var: egentligen bara onödig
Jag pratar: väldigt gärna med nya människor
Jag tycker om: när människor vågar vara ärliga
Jag avskyr när folk: skryter eller blundar för sina egna fel. Eller ljuger för sig själva.
Min bästa vän är: jag har många bästa vänner
Kärlek är: värt det i slutet
När jag borstar tänderna: har jag oftast bråttom
När jag lagar mat: vill jag gärna göra allting själv
Jag är rädd för: spöken, oärliga människor, att jag själv ska bli någon jag föraktar, att jag själv ska ha egenskaper jag hatar hos andra
Den värsta känslan är:  underlägsenhet, rädsla, tvivel, skuldkänslor, ånger
Den bästa känslan är:  lyckorus
Jag är bäst på: att bestämma mig 
Jag är sämst på: att komma i tid
Om jag va ett djur skulle jag vara: en hund, de är oftast bland människor
Jag kommer alltid att vara: väldigt ovetande tror jag
Det finaste som finns är: kärlek mellan otippade personer
I somras: blev jag sjuk på peace & love
Sist jag grät var: väldigt länge sen, säkert någon månad sen
Jag kan: allt när jag vill och har bestämt mig
Jag kan inte: dissa folk, jag vet inte hur man gör
När jag bakar så bakar jag: idag bakade jag äppelmuffins!
Min mobiltelefon är: inget jag använder så mycket för stunden
När jag vaknar på morgonen: har jag oftast försovit mig
Innan jag går och lägger mig: blir jag alltid väldigt känslosam. Men jag älskar de stunderna
Just nu tänker jag på att: jag undrar hur taggad på att träna jag kommer vara imorgon när jag vaknar
Bebisar är: helt fantastiska
Idag har jag: haft en väldigt bra dag med mig själv
Ikväll ska jag: ingenting, det är natt nu - sova antagligen
I morgon kommer jag: träna, gå på mässa, träffa familj jag ska barnvakta för, middaga och mysa med camilla och Lisa
Jag vill verkligen: få ett jobb jag trivs med

Jag har haft en så himla bra dag, helt för mig själv. Ikväll har jag bakat äppelmuffins. Tänkte berätta för er hur man gör!


Först måste man hitta en bra plats att baka på!


Sen tar man fram alla ingridienser!

• 125 g smör
• 1,75 dl strösocker
• 2 st ägg
• 1,5 tsk vaniljsocker
• 2 tsk bakpulver
• 4,5 dl vetemjöl
• 1,5 dl mjölk eller grädde

Sen börjar man blanda socker och smör, och vispar ihop det.


Och sen blandar man resten av ingridienserna till en mysig muffinssmet :)


Sen häller man upp det i former :)


Sen skalar man två äpplen och delar de i små bitar, och sen blandar man de med kanel/socker, för att sen lägga i 3-5 bitar i varje muffin!


Och sen grädda i ugn i 15 minuter ungefär :)


och så blir resultatet såhär! MUMS ♥

Jag känner mig tillfreds i mitt liv just nu. Av olika orsaker

Jag har typ fått jobb
Jag har varit duktig och ansträngt mig för att söka jobb
Jag åker till Malta om tre veckor
Jag har köpt snygga stuffs på secondhand
Jag har bra självförtroende just nu
Jag har flyttat om i mitt rum
Jag ska till Thailand 5 Juni
Jag ska ansöka om funktionärs jobb direkt efter Thailand på Peace & Love
Jag har flyttat om i mitt rum och det känns alltid så himla skoj
Jag har gjort en bra lista på spotify
Jag har nyss umgåtts den fantastiska människan Lisa
Jag ligger inte efter i skolan (bara projektarbete)
Studentskiva 10 April
Anna kommer och bor hos mig 7-11 April
Jag känner just nu att jag mår bra i mig själv. Jag vet vad jag vill, jag vet vem jag är. Och jag tycker om mitt liv och mig själv
Jag är duktig och söker sommarjobb
Tar studenten 1a Juni
Jag är duktig och håller ordning
Jag är duktig som är diciplin när det kommer till träning
Jag vet vad jag vill göra efter studenten. Jag har en plan om vad jag vill göra. Och det känns så himla bra att iallafall veta vad man vill göra, för då kan man sträva efter något och jobba för något. Då har man ett mål.

Ibland är christel lindberg för jävla bra. Man ska aldrig umgås för mycket med någon, man ska umgås så pass mycket med någon så att man precis liksom älskar personen så himla jättemycket. Ingen människa är bra i för stora mängder.

christel ser så himla lätt på livet och det smittar av sig. Vi har gjort scones till frukost, somnat i varandras armar i soffan till animal planet, kollat på 500 days of summer, skrattat så att magen vikt sig sådär äckligt mycket igen, drömt oss bort i olika resmål, pratat om kläder, strosat runt på söder och köpt ett par vänskapsbyxor på second hand, delat täcke, lyssnat på gavin degraw, hittat våran dröm artist michael grimm från americas got talent som vi råka zappa förbi, ätit jättemycket youghurt, gått runt i varandras kläder, pratat om ettan i gymnasiet. vi har bara varit allmänt underbara. och gjort sånt där som christel och jag alltid gör när vi umgås.

Gud vad jag mår bra av att umgås med christel ibland.

Ikväll har jag bestämt mig för en sak. Och jag har verkligen bestämt mig.

Och det är skillnad på att vilja göra någonting, och att vara villig att göra det. Månadens insikt faktiskt.

bajs faktorer just nu:

Min mobil är trasig. Och jag drar mig för att använda den gamla, ush.

Bloggen är trasig. Den blir fel när jag själv går in på den. Vet inte, men det minskar min lust att blogga.

Jag har varit sjuk i en vecka. genomtät, 40 graders feber, huvudverk, hosta- you name it.

Skola imorgon

bra faktorer just nu:

jag håller på att få jobb. barnvakt, inte jättebra lön 80kr/h, men det är någonting och jag är glad för det, jävligt glad för det faktiskt

inte jättemycket i skolan

jag håller på att få ett eget rum som jag ska ha som garderod. ska inreda den själv, känns asroligt

Malta snart

Studenten 4 månader, mindre

Thailand sen

Peace & love sen, om jag har råd och inte ska jobba etc

efter det leva. jag hoppas hoppas att jag får ett jobb i fredrikstad så jag kan bo hos min syster i höst.
 
Kort sagt. Det som tar mig framåt nu är saker jag ser fram emot.

I allmänhet annars:
Känner inte så mycket för sällskap, känner inte för att umgås massa, festa massa. Jag känner för att sitte på café, prata i telefonen, ordna och fixa hemma, skriva, träna, planera, jobba. Jag känner dock för att vara spontan, spontana utgångar, spontana småresor, spontana träffar. Det känns soft just nu.

Jag stör mig just nu på människor som tror att andra ska lösa deras problem. Jag irriterar mig på lata människor som klagar på sitt liv men aldrig gör något medvetet åt det.

Jag är också i en period som jag vill vara själv, klara saker själv, vara självständig. Jag vill inte vara beroende av någon. Jag vill inte anpassa mig efter någon. Jag vill leva mitt liv precis som jag vill leva det.

Sen umgås jag mycket med mamma nu, det tycker jag väldigt mycket om nu. Och ja, det var väl jag i nuläget. Jag ser fram emot att ta studenten och få göra något med mitt liv. Mitt självförtroende känns stabilt just nu, vilket gör att jag vågar prestera.

Godnatt

Längtar tills mitt liv tar en annan riktning. Längtar tills den här mellanperioden i mitt liv blir dåtid och minnen. Vill känna något nytt, lära känna nya människor, bo i en annan miljö. Jag vill inte gå i skolan längre. Jag vill ha en annan vardag. Ibland undrar jag om jag mår som vanligt. Om jag mår ungefär så mycket dåligt/bra som ungdomar i snitt brukar må. Ibland vill jag gå in i andras liv och bara känna om det känns likadant. Ingen jämförelse, bara nyfikenhet.

Jag är sjuk. Hade 40 graders feber hela gårdagen, det var rena mardrömmen. Känner mig uttråkad och lite deppig. Tur att man har mamma!

Så verklig, så sant, så bra. Ingen film har jag någonsin kunnat se flera gånger på raken innan den här dök upp. Jag älskar konceptet, så mycket verklighet, så mycket äkta känslor, vardaligt.









Den handlar om allt, livet. Komplicerade människor som försöker vara okomplicerade. Verkliga känslor man inte vill känna. Balansen mellan två olika människor. Kärlek. Den handlar om rädsla för att förlora någon, den handlar om att vara i maktläge och underläge, den handlar om att ingen är perfekt, om att kämpa för att inte bli tagen förgivet, den handlar om ett par och om verklig kärlek, verkliga karaktärer som spelar ett verkligt spel. Det här är en film man kan tro på. För den skulle kunna vara tagen ur en verklighet. Känslor kan man inte styra över och ingen är perfekt. det är aldrig fel att känna något. Den handlar liksom om att våga släppa in någon, visa vem man är, släppa på gränser. Den handlar om att våga tro på sig själv och att inte låta sig själv bli nertryckt. Den handlar om förväntningar och förhoppningar. Om svek och sorg. Om saknad och undran. Den handlar om allt som det verkliga livet handlar om. Och musiken i filmen är magnifik!