milkas

Konsten att leva sitt egna liv hörni. Jag imponeras av människor som lyckas med det till fullo.

Jag älskar att titta på andras liv, jag älskar det verkligen, jag får liksom inte nog. Och man kan titta på en annans människas liv på tusen olika sätt. Genom att till exempel lyssna på någon annans ipod, lyssna till andras sjuka berättelser, läsa andras bloggar, lyssna på olika människors samtal på tunnelbanan, titta på andras bilder, höra andras åsikter om nyheter, sätta sig in i andras situationer om det är något tjaffs, läsa någon annans sms, besöka en väns hus, sätta sig mitt i en lekpark och titta på barnfamiljer, läsa en självbiografi etc. För mig är allt detta inspiration, människor och deras liv inspirerar mig något otroligt och jag tror verkligen på att varje människa jag pratar med ger mig något. Det tror jag också är anledningen till varför jag varje gång jag känner mig rastlös vill träffa en ny människa. Och anledningen till att jag känner mig rastlös är oftast för att jag har inspirationstorka. Och då är allt jag behöver är att se, känna och tycka något nytt. Och då resulterar det i att jag vill träffa en ny människa, eftersom andra människor är för mig min största inspirationskälla.

Men varför all denna inspiration? Jag vet inte hur det är för andra, men då jag ser hur andra lever sina liv, väljer sina val osv, så kan jag enklare sätta fingret på vad jag vill.
Jag kan mycket enklare skilja på vad jag vill och på vad jag inte vill genom att se, läras och inspireras av andra människor.

Jag har en uppgift i mitt liv, en enda uppgift. Och den uppgiften går ut på att göra mig själv lycklig och tillfreds. Eftersom vi alla är olika, vill olika, har olika förutsättningar, olika erfarenheter så är det omöjligt att tro att om man gör som en annan människa som verkar vara lycklig gör, så blir man själv lycklig. Man får inte fastna för länge i ett läge där man tittar för mycket på andras framgångar, för deras framgångar kommer aldrig bli dina framgångar ändå. Jag tror det är viktigt att inspireras av andra människor, men undvika att ta efter. Man måste göra allting på sitt egna personliga sätt. Små saker i vardagen är det viktigt att man gör på sitt egna sätt. För på så vis så kommer man tillslut få mer koll på vem man själv är och på vad man själv vill.
    Jag ska inte banka vett i era huvuden, för just nu sitter jag fast i ett sådant läge jag just beskrev. Jag kan inte skilja på hur jag vill leva och hur jag inte vill leva. Mina vänner är varandras motsatser, jag upplever att jag passar med alla. Men det känns som jag slits mellan 13 olika håll. Och ju mer tiden går, desto säkrare blir hela min omgivning på deras "grej". Och jag står på samma ställe och trampar. Bokstavligen.

Så allt jag vill just nu är att flytta, flytta till norrköping eller whatever. Bo i en liten lägenhet för mig själv, inreda den utan någon annans åsikter, sätta upp bilder som jag vet betyder något för mig, gå ut på stan i kläder som jag vet är jag och börja något nytt där.

Nej det vill jag väl egentligen inte. Men ni förstår känslan.