milkas

Helgen har varit bra, men inte alls som jag hade planerat. I fredags var det meningen att jag skulle hem till Lisa, men den stackarn har drabbats av halsfluss så vi bestämde att vi fick ta det en annan dag helt enkelt. Krya på dig Lisa! På Lördagen skulle det vara filmkväll hemma hos Ewe men det blev inställt in i sista sekunden. Istället umgicks jag med Anna hela kvällen. Vi tog oss en rundtur i Örby och sedan satt vi på var sin stol, i mitt kök i ungefär 4 och en halv timme och bara pratade. Jag tror jag somnade runt halv fem.

Jag längtar iallafall till våren och igår insåg jag att våren förknippar jag faktiskt med örbyskolan. För på de vårarna hände det så mycket! Jag kommer ihåg allt. Hur vi spelade kula om rasterna och hur vi kutade ut när klockan blev 09.20 för att ta ett av fotbollsmålen. Jag minns hur vi lekte land och rike och hur mycket vi en period spelade king varje rast. När jag promenerade i örby igårkväll så väcktes jättemycket minnen. Sakerna vi gjorde, sakerna vi sa, sakerna vi var och betedde oss som. En jättebra tid faktiskt då jag personligen inte tänkte så mycket, jag var mest ett barn som strosade runt. Men trots det så är låg-mellanstadiet en del av mitt liv som jag har mycket fina minnen ifrån.

Men nu ser jag inte längre fram emot att få spela kula om håltimmarna, det där är bara ett minne blott. Nu ser jag fram emot att få kunna ta av mig jackan när vårsolen blir lite för varm, jag ser fram emot de finaste vår dagarna, då man när man går ut direkt möts av den friska vårdoften och då den blåa himlen nästan bländar en. Och de små knopparna på träden som sakta börjar visa sig, jag längtar tills det första vårtecknet! Eller till att bara få kunna gå i converse och ta cykeln överallt. Jag längtar till att få gå långa promenader med winnerbäck i öronen, för det är också vår för mig. Men mest av allt längtar jag tills att man får se hur folk blir gladare och hur det sakta med säkert blir mera liv i staden. För det är vad som händer då våren närmar sig. Människor blir gladare och mår bättre, även jag.
Jag vill se ljuset! Jag vill se framtiden, för i dessa tider är mycket mörkt och suddigt där framme. Och våren gör allt så mycket klarare.
I vår ska jag leva, det har jag lovat mig själv. Jag ska göra det bästa av varje dag och försöka se möjligheter istället för omöjligheter. Jag ska kämpa för mig själv och för alla runt om mig. Den här våren ska jag vara lycklig, jag ska verkligen se till att jag är lycklig.