milkas

Jag har så mycket tankar just nu. Men jag kom just fram till hur mycket jag förändrats under gymnasiet, det är helt otroligt. Och då menar jag inte utseendemässigt, fast där är jag iofs också förändrad.
Jag har blivit mycket starkare och jag har mognat. Jag har blivit ärligare mot mig själv. Det är helt sjukt när jag tänker på det.

När jag ser tillbaka på hur jag tänkte för ett år sen. Jag trodde jag visste, för jag ville så gärna veta. Jag trodde verkligen att jag visste.

Vi människor dömer andra väldigt mycket. Vi fokuserar och bryr oss om andras liv, men det alla måste inse är hur mycket det verkligen inte spelar någon roll. Vart leder det någonstans? Mår man bättre av det? Mår jag bättre över att gå runt och analysera över hur någon annan mår? Det enda som spelar roll är orden man skriver i sin egna dagbok, som ingen annan läser. Det är dom orden som beskriver hur du egentligen mår och om dom orden är dåliga ord så måste man vara ärlig mot sig själv och våga ifrågasätta det. Det enda som spelar roll är att jag kan blunda och verkligen känna att jag mår bra. Och om jag gör det, då ligger saker rätt till. För vem finns det att lura? Varje människa har blivit tilldelade var sitt liv. Alla människor är olika och vill olika, det bara är så. Så alla människor i den här världen borde ta sig i kragen och ta tag i sina liv, istället för att fokusera på andras.

Folk fokuserar så mycket på att visa sig lyckliga, starka och bra, fast insidan kanske är något helt annat. Det är helt sjukt mycket fokus på att få andra att tro att man själv mår bra. Men är det värt? Facebook till exempel. Det är en jättebra sida, verkligen. Men hur många spionerar inte på andras liv där? Hur många försöker inte genom bilder och olika uppdateringar visa hur lycklig man är? Och visst det är ju bra, men det finns så många som inte är så lyckliga som dom försöker få folk att tro att dom är.

Vad fan spelar det för roll? Vem försöker alla lura?

Det här inlägget blev ganska fumligt och jag vet inte riktigt om jag fick sagt det jag ville säga. Jag vet inte om ni riktigt förstår vad jag menar, ni som läser.
Men jag vill väl bara säga att man borde anstränga sig för att vara ärlig mot sig själv och verkligen känna efter vad som gör en glad och lycklig. Och att ändå om det är svårt, så måste man sluta tänka på hur andra människor lever sina liv. Och hur glada alla verkar. För mycket är fasader och ändå om det inte spelar någon roll om det är fasader eller inte, så måste man se till att man inte påverkas. För det spelar ingen roll alls. Ingen jävla roll över huvud taget.