och så var det det här med att ta tag i livet ..


Jag försökte idag. Men misslyckades.
Eller egentligen gjorde jag väl inte det. Men jag är inte nöjd nu. Min magkänsla är inte vad den borde.

Jag hade matteprov, det gick bra. Jag kom i tid, la mig tidigt igår (med en christel som sov över), vi gjorde pannkakor till frukost.

Nä. Men jag mår bra nu för tiden ändå. Livet är liksom helt normalt, och av någon anledning trivs jag något otroligt. Ingenting speciellt har hänt. Jag trivs med att det är lugnt.
Just nu lever jag för hur löven blir rödare och rödare, och orangeare och orangeare för varje morgon som jag tar min buss och tittar ut genom fönstret. Jag lever för hur solen tränger sig igenom träden och speglar sig i vattnet. Jag lever för fina toner som spelas i mina öron, jag lever för impulsiva joggingturer och slumpmässiga påspringningar med folk man inte sett på länge.

Det behöver inte hända något stort för att livet ska vara vackert. Livet kan vara litet. Det kan gå ut på att hålla rummet fint och tända ljus vid frukosten. Det kan gå ut på att krama folk lite extra länge, eller åka några stationer extra med bussen bara för att det kändes skönt.
Så länge man trivs med det man gör av sitt liv. Så länge man gör något som känns rätt för dagen. Och idag gjorde jag pannkakor till frukost, jag gick ut och sprang innan middagen och la mig sedan på marken för att pusta ut. Idag gjorde jag mitt bästa på matteprovet och jag spelade lugna favoriter på högsta nivå.
För det var vad jag kände för att göra idag.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0