milkas

Så verklig, så sant, så bra. Ingen film har jag någonsin kunnat se flera gånger på raken innan den här dök upp. Jag älskar konceptet, så mycket verklighet, så mycket äkta känslor, vardaligt.









Den handlar om allt, livet. Komplicerade människor som försöker vara okomplicerade. Verkliga känslor man inte vill känna. Balansen mellan två olika människor. Kärlek. Den handlar om rädsla för att förlora någon, den handlar om att vara i maktläge och underläge, den handlar om att ingen är perfekt, om att kämpa för att inte bli tagen förgivet, den handlar om ett par och om verklig kärlek, verkliga karaktärer som spelar ett verkligt spel. Det här är en film man kan tro på. För den skulle kunna vara tagen ur en verklighet. Känslor kan man inte styra över och ingen är perfekt. det är aldrig fel att känna något. Den handlar liksom om att våga släppa in någon, visa vem man är, släppa på gränser. Den handlar om att våga tro på sig själv och att inte låta sig själv bli nertryckt. Den handlar om förväntningar och förhoppningar. Om svek och sorg. Om saknad och undran. Den handlar om allt som det verkliga livet handlar om. Och musiken i filmen är magnifik!