milkas

Jag är faktiskt nöjd med alla mina val i livet hittills. Självklart har jag gjort misstag, men det har alltid kommit något gott ur dom. Och som jag känner nu ångrar jag ingenting av saker som hänt i mitt liv. Mina misstag som andras misstag, jag mår bra nu och allt som jag varit med om har gjort mig till den jag är just nu.

Jag har fått det liv jag har och jag är verkligen nöjd. Jag tycker inte man ska ödsla tid på att ångra saker, tänkt att man skulle gjort något annorlunda. Istället ska man satsa på att förändra framtiden om det finns något man inte är nöjd med. Jag kan inte förändra vart jag kommer ifrån, men jag kan förändra vart jag ska. Allt som har hänt har hänt och det har påverkat mig, självklart. Positivt och negativt. Men jag lämnar det nu, jag låter det förbli 2008, 2007, 2006 osv.. Det jag vet nu är att jag har ett år framför mig och jag ska göra mitt allra bästa för att det ska bli ett riktigt bra år.

Jag tycker alla borde göra det. Strunta i vad som hänt, skit i alla som dömer dig för vad du har varit med om osv. Gör det du vill och känner för. För det är verkligen aldrig försent för förändringar...

Jag låter så jävla klyshig när jag skriver. Typ "allting är perfek". Men jag menar verkligen det jag skriver, jag tänker så. Och jag har inte heller haft ett perfekt liv utan motgångar, jag har också många gånger mått väldigt dåligt och känt mig totalt misslyckad. Det har jag verkligen gjort. Jag har haft perioder då jag bara velat dö. Jag har skurit upp mina handleder och gråtit mig till sömns många, många nätter. Jag har varit där, gått så långt. Hela mitt högstadie sög verkligen apa. Jag hatade min skola och jag hatade min klass. Jag kände att jag inte passade in, att alla hatade mig, jag tyckte att jag var ful, att jag inte förtjänade livet. Jag var rebellisk och allmänt bitter. Jag tyckte synd om mig själv. Jag struntade i resten och tänkte att det var mig det var synd om. Och jag vet inte, ändå sitter jag här nu och lyssnar på gyllene tider. Imorgon ska jag till en skola jag trivs i och umgås med vänner som jag älskar. Jag är lycklig och levande. Det jag menar är att det går att förändra sig, det går. Jag tycker folk hakar upp sig för mycket vid att man är någon och måste fortsätta vara den. Men man föds inte till att vara en speciell, till att vara på något speciellt sätt, eller leva ett speciellt liv. Det är ditt val, hur du ska vara, hur du ska leva. Du kan förändra ditt liv och dina vanor över en natt. Det går, du måste bara tro på det. Och jag snackar inte skit, jag vet vad jag säger.

Jag vill också påpeka att jag har full förståelse över att alla liv inte är lika lätta att leva. Jag menar, vissa saker kan man verkligen inte rå för. Som att man har en mamma som är alkolist, en död syster, en jobbig uppväxt, man kanske blivit våldtagen eller något annat tragiskt. Men jag tror att det finns en mening med det, jag tror att alla fått sitt problem. Vissa problem kanske är större och det är orättvist, men livet är orättvist. Det är verkligen det och jag önskar att jag kunde ta bort all orättvisa, men jag kan inte. Fast jag känner såhär, om man ändå fått ett liv, kan man lika gärna leva det. Man kan välja hur man hanterar sitt problem, väljer man att kasta bort livet genom att supa kanske, ja då får man kanske skylla sig själv senare. Väljer man istället för att kämpa och iallafall fortsätta stå upp, då är jag säker på att man tillslut får det liv man förtjänar. Jag tror att livet måste vara hårt för att man ska vilja leva det. Alla har det jobbigt någongång, alla måste vilja lägga sitt liv åt sidan nångång, det tillhör liksom. Jag menar, hur många vuxna människor har inte lyckats? Hur många är det inte som gift sig, skaffat sig det liv dom önskat? Och de allra flesta, om inte alla har minst en gång gått igenom något väldigt, väldigt jobbigt. Precis som vi.

Men våga tänk stort, våga tro på att du inte är ensam, våga chansa. Vi lever bara en gång och har alltså ingenting att förlora. Ta livet med en klackspark, se det som något kul. Bara för att man misslyckas en dag, betyder inte det att man nästa dag inte kan lyckas.
.