ja, kära rubrik


Jag lovar att
jag aldrig någonsin ska på något sätt försöka få mig själv och mitt liv att framstå som något annat än vad det egentligen är. Varken här i bloggen, på facebook, i verkligheten eller någon annanstans. Främst för min skull, för jag mår mycket bättre av att vara ärlig, erkänna mina svagheter och faktiskt stå för att mitt liv inte är perfekt hela tiden. Jag mår bra av det för att då slipper jag gå runt och känna mig som en bluff, jag slipper också behöva kämpa för att få mitt liv att framstå som något annat när jag träffar folk. Det fungerar ju inte att hela tiden skriva hur lycklig man är och göra allt som går för att få folk att tro att man lever världens bästa liv. och sen, när man kommer ut i det sociala, börja bete sig jättedeprimerad. Hur konstig framstår man inte som då? Folk skulle ju se igenom det direkt. Det betyder alltså att när man träffar folk måste man försöka bete sig så som man fått sig själv att framstå som på för exempelvis internet. Och hur jobbigt blir inte det i längden?
    Och sedan vill jag göra det för er skull också. Seriöst, man mår ju bara dåligt när man läser bloggar, är inne på facebook, bilddagboken eller vad fan man är inne på och ser att det inte finns en kotte som visar tecken på svaghet, feghet, olycka, brist på livsglädje, dåligt självförtroende, dålig självkänsla, komplex, misslyckanden, ensamhet, oro, ångest etc. Och så sitter man där själv och känner sig totalt misslyckad för att man själv har ett sådant tråkigt och ångestladdat liv. Speciellt om man är i en dålig period och faktiskt mår dåligt. För sanningen är den att så fort jag kommer in på en blogg som är mänsklig så fastnar jag. Jag beundrar människor som är ärliga och som aldrig försöker förvränga sanningen och få sitt liv att framstå som bättre än vad det är. Det är verkligen något som jag blir imponerad av, just för att det finns så få som faktiskt vågar stå för det. När jag pratar om "mänskliga" bloggar pratar jag inte om personer som klagar. För alla klagar och tycker synd om sig själva. hela, hela tiden. Jag pratar om de personer som verkligen ger en äkta bild av de själva, och att bilden de ger ut är äkta märks tydligt. Jag pratar om de människor som låter bli att överdriva och gå runt sanningen, varken åt det bra eller dåliga hållet. Jag vet inte om ni förstår vad jag menar. Men det finns vissa människor som alltid vill sticka ut, så antingen är allting jättedåligt och man vill dö, eller så är allting helt perfekt. Det är inte heller mänskligt. Och det finns många som hoppar över att berätta saker som skulle ge ut en felaktig bild till de som läser, typ små misslyckanden. Det är inte heller mänskligt.
    Jag vet inte alls om ni förstår hur jag menar, men jag kan inte förklara det bättre än så. Jag vill att min blogg ska vara så pass mänsklig som möjligt. Jag är inte ute efter att folk ska avundas mitt liv, eller tycka synd om mig. Jag är ute efter att bara stå för allting jag gör, dåligt som bra. Jag vill bara stå för mitt liv, allt från det bra jag gör till det dåliga.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0