milkas

Det känns så himla tråkigt. Men hon är verkligen en förebild för mig, en av mina största faktiskt. Och på något sätt så känner jag att förutom att hon är sjukt ambitiös i skola och jobb så är jag väldigt lik henne, det här sitter ni säkert och skrattar åt. Men hon skriver hur mycket som helst som jag verkligen tänkt på tidigare och hon formuelar sina åsikter på ett sätt som jag lika gärna kunnat gjort.
   Jag tycker att hon verkar vara en äkta människa som bryr sig om sina vänner och sin familj. Hon trycker inte ner folk, dömer inte folk och hon är en bra medmänniska. Därför ser jag upp till henne. Okej att hon är duktig i skolan och så, men det är verkligen inte det som jag prioriterar i mitt liv.

Jag har hellre ett gott hjärta och fler äkta vänner än att ha MVG i alla ämnen och kunna tjäna massvis med pengar. Jag värdesätter inte skolan, för det finns så mycket annat i den här världen som står mig närmre. Och då när jag säger så så tänker folk, "det där är bara en ursäkt för att inte plugga. man kan kombinera". Men jag vet inte, jag ser det iallafall inte som en ursäkt. För vi säger som i Måndags, då Anna var hemma hos mig. Vi pratade jättemycket den dagen, om allting. Hur vi mådde, hur vi skulle göra med våra liv nu framöver, hur vi kände angående saker och ting osv. Och det samtalet förde mig närmre henne och gjorde så att jag mådde riktigt bra! Därför hade jag inte alls ångest över att jag inte pluggade den måndagen. För att ha henne där kändes så mycket mer värt.

Hur som helst. Bella, jag ser endast upp till henne för att hon verkar vara en fantastisk medmänniska. Hon står för den hon är, men samtidigt accepterar hon alla andra hundra procent. Jag kan tänka mig att hon är en sådan människa som ler mot främlingar hon går förbi. Hon är en trevlig och ärlig medmänniska som aldrig skulle sätta sig över någon annan. Och det är så jag vill vara och därför är hon min förebild. Jag vill inte vara Bella, jag skulle aldrig vilja jobba så mycket och så hårt, plugga så mycket och festa så lite. Jag tycker om mitt liv där jag tar skolan med en nypa salt. Jag tycker om att jag inte planerar min framtid allt för väl, jag älskar att jag kan festa och ibland sova allt för lite. Jag tycker om det livet! För det är mitt liv och det är vad jag valt. Men just att Bella kan vara en sådan bra medmänniska är något jag verkligen ser upp till hos henne.

Tänk vad världen vore bättre om alla var bra medmänniskor. Om alla log mot varandra, var trevliga, artiga, öppna och ärliga. Tänk om alla som tittar snett på andra, tränger sig i köer, slänger ur sig elaka kommentarer, sätter sig över andra människor, snackar skit, fryser ut, mobbar, ljuger och är falska bara kunde lägga av med det.
Jag tycker verkligen att alla borde sträva efter att bli en bra medmänniska! Man gör sig själv en stor tjänst. Och ändå om det känns lockande att ta 50lappen som tanten framför dig tappade så kommer man må så mycket bättre om man ärligt tar upp den och springer ifatt tanten som tappade den och ger den till henne. Tanten blir glad och hennes leende kommer värma upp hela dig. Du kommer må så fruktansvärt bra av det i längden. Jag lovar, det är verkligen så det är.

Jag tycker att det är extremt viktigt att kunna se upp till andra människor. Och det är stor skillnad på att se upp till någon och vilja vara som någon. Det är viktigt att kunna acceptera andras val att leva, jag förstår inte meningen med att folk ska hacka ner på andra för att dom brinner för något. Som bella då. Folk säger: "jag tycker du är grymt tråkig som inte passar på att vara ungdom när du kan, det gör dig till tråkig". Fine. Den personen vill inte leva så. Men det är väl fan bellas val om hon vill leva så? Det är hon. Och hon är född så, hon vill vara så, annars hade hon inte valt det. Hade denna person då tänkt att bella ska tänka "aha. dom som läser min blogg vill att jag ska vara såhär, nu måste jag ändra på mig så att jag blir så! Ändå om jag verkligen inte vill bli så. Så gör jag ju det såklart. För att folk som läser min blogg vill det. Gud vad bra att jag har dom annars skulle jag ju inte ha någon som kunde säga till mig om hur jag ska leva!"

Jag skulle aldrig hacka ner på hur någon annan lever sitt liv. Jag skulle aldrig säga till en vän att hon har ett tråkigt liv, för det kan verkligen inte jag avgöra. Jag tycker att jag själv lever ett roligt liv, men det finns säkert flera miljoner i den här världen som säkert tycker mitt lvi verka suga. Det enda jag kan säga om andras liv är "jag skulle inte kunna tänka mig att leva så". och ändå är det en onödig kommentar. Men jag blir så jävla pissed när folk ska försöka bevisa andra att deras liv är bättre än andras. Jag blir verkligen arg!

Gosh, vilket jävla inlägg. Cred till den som orkade läsa om mina åsikter!