sluta sluta, börja börja


Då var man här igen. Dagen innan det nya läsåret, allt är egentligen likadant som varje år. Man tänker alltid samma tankar iallafall. Eller jag tänker iallafall samma sak och har gjort det sen sexan ungefär;

"I år ska allt bli annorlunda"
"I år ska jag satsa mera"
"I år ska jag göra saker i tid"
"... Prioritera bättre"
"... Vara mer aktiv"
"... Inte ge upp"

Osv, osv. Ni vet nog vad jag menar. Och självklart dyker dessa tankar upp i år igen, dagen innan jag början tvåan. Det är egentligen bara en punkt som jag vet kommer stämma, för den stämmer varje år, och det är den första punkten, "I år ska allt bli annorlunda". Jag vet att detta år kommer bli annorlunda, för inget år är likt något annat. Men om det blir bättre eller sämre vet jag ju självklart inte, jag hoppas ju på det bättre såklart.
   Jag vet att jag kommer sitta om exakt ett år igen och se tillbaka på den här dagen och tänka något i form med "Gud vad mitt liv är annorlunda nu om man jämför med för ett år sen" eller "Gud vad det har hänt mycket på ett år, det hade jag inte en aning om för ett år sen". Jag vet inte, men jag tycker det är riktigt kul att tänka på, hur allt såg ut för ett år sen och hur allt kan se ut om ett år. You never know liksom.

Jag ska iallafall utöver de övre punkterna bli bättre på saker och ting, jag har nog nämnt det tidigare men jag ska framför allt börja ta det lugnare. Jag ska sluta hetsa så som jag gjort tidigare. Ni vet, planera in saker hela tiden, få panik om jag får en ledig stund, stressa mig fram, va igång hela tiden. Jag ska faktiskt på riktigt börja ta det lugnt, chilla lite. 
   Hela året har min hjärna gått på högvarv och okej att jag haft roligt, träffat mycket folk, hunnit med mycket och sådär. Men det har inte resulterat i något bra, jag mår bara dåligt tillslut och går runt med en inre stress och klump i magen konstant. Jag kan ta det lugnt utåt men i mig känns det som om jag har tråd längs varje kroppsdel som darrar och vänder upp och ner på min hjärna. 
    En annan sak som jag ska sluta göra är att göra för mycket saker för andra, som jag egentligen inte alls behöver göra. Jag tar tag i andras problem, men jag tar inte tag i mina. Jag hjälper andra och löser andras problem, när jag samtidigt har en stor hög av problem bredvid mig som tillhör mig och som jag hela tiden går runt och tänker på. Ändå tar jag på mig alla andras problem utom mina. Och det är ingen som bett mig heller.

Nu blev det mycket prat hära, men det gör ingenting. Nu ska jag iallafall riva ut hörnlappar på min kalender, skriva ut mitt schema, skriva upp ämnena jag har i mitt ämnesblock och sånt där annat man gör dagen innan man börjar skolan igen.

ciao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0